Orden räcker inte till - Men ibland är dem onödiga.
Jag hade tänkt skriva en krönika om hur ord kan styra folket – det kändes intressant i förmiddags. Det gör det inte nu. Inte efter tragedin som inträffade på eftermiddagen den 7 september 2011.
Foto: Britt-Mari Olsson
Det finns inga ord för hur tragiskt detta är. KHL (Kontinental Hockey League, ryska ligan)-laget Lokomotiv Yaroslavl var på väg till deras första tävlingsmatch för säsongen när deras plan kraschade efter starten från Yaroslavls flygplats. Med på planet fanns hela den uttagna spelartruppen i A-laget plus några juniorspelare. När jag skriver detta rapporterar media om att två personer av totalt 46 kan ha överlevt kraschen.
Men varför berör detta oss svenskar så mycket? Jo, vår landslagsmålvakt Stefan Liv fanns med ombord. Under eftermiddagen bekräftade också den svenska ambassaden i Moskva att Liv omkommit i kraschen.
Hela hockeyvärlden stannade upp för en stund. Ingen kunde, och kan inte ännu beskriva med ord hur fruktansvärt det som skedde var. KHL spelade en match i sin premiäromgång under tiden planet havererade, och efter 13 minuter i den första perioden valde man att avbryta matchen helt efter det som hade skett.
Man hedrade också de drabbade genom en tyst minut i arenan. Och jag tycker att tystnad är ett slags ord. När de befintliga orden inte räcker till använder man tystnaden och låter den tala istället.
Nu tänker jag på Stefan Livs familj, hans fru och småbarn. Hur ska barnen ta in att deras pappa aldrig mer kommer tillbaka? Hur ska någon kunna förklara det för dem? Det går inte. Orden räcker inte till.
När Stefan spelade i Sverige så var han i Jönköping och HV71. Han var HV71 själv påstår vissa. Under torsdagskvällen samlades supportrar till HV utanför arenan i Jönköping för att lägga ut blommor och tända ljus för att hedra Stefan. Ingen där behövde säga någonting, det var inte nödvändigt.
Ibland finns det inte ord att använda – och ibland behöver man inte använda dem alls.
Daniel H
