Medias ord, det snedvridna samhället
En kväll frågade min pappa: ”Vad är det för fel på islam, vad är det egentligen som skrämmer människor?” Varpå jag direkt svarade extremism, utomstående ser bara det negativa. Men sedan insåg jag att så ligger det ju inte till, det är inte bara extremism vi ser, utan det är i många fall enbart extremismen vi tillåts att se. Vi möts av en vinkel. Medias vinkel. Likt en orm som slingrar sig runt världen, väljer media exakt vad de vill säga, när de vill säga det och de har oftast helt klart för sig varför de säger det.
Och av den anledningen möts vi oftast enbart av de nyheter som säljer bäst, skandalerna, fusket, hatet, snusket, smutsen, döden och som jag tidigare nämnde extremismen. Vi nås av de negativa nyheterna så pass ofta att vi blivit som förhärdade. Har vi blivit oförmögna till att ifrågasätta det vi läser, ser eller hör? Eller är vi så pass godtrogna att vi alltid tror på medias ord? Kanske är det så att vi inte vet vad vi skall jämföra med?
För vad ska vi jämföra med? Media är ju näst intill vår enda länk till omvärlden. Visserligen kan vi nå människor runt om i världen online idag, men hur många tar sig tid eller har tid att söka upp någon för att få höra deras historia? Enligt min erfarenhet så är det inte många. Så därför lyssnar vi till medias ord, jag säger ”vi” för att jag vet att även jag ofta ser eller hör något som jag inte ifrågasätter, och visst behöver man kanske inte granska alla nyheter till punkt och pricka. Men man måste komma ihåg att de nyheterna som når oss bara berättar om en verklighet. Inte om allas. För det är det som medias ord är, eller ja alla ord är ju verklighetsbeskrivningar överhuvudtaget, men vi måste fråga oss vems verklighet? Det är den frågan jag tror att vi mottagare glömmer att fråga oss själva. Fast hur lätt är det inte att svepas med i de pompösa artiklarna och syniska reportagen? Jag vet själv att jag många gånger svepts med av bara farten, och hur jag sedan insätt att jag inte fått reda på hela sanningen. Jag läste t ex en kort artikel i en av Sveriges största morgontidningar för ett tag sedan där de skrev om att Turkisk militär dödat civila kurder, men p.g.a. att jag sett Turkiska nyhetsinslag där man visat att PKK attackerat turkisk militär för några månader sedan och att Turkiet var ute efter de ansvariga, inte civila, alltså berättade den svenska tidningen bara halva sanningen. Egentligen spelar inte storyn någon roll, utan det visar bara att medias ord är makt, orden vänds och vrids på till det att man nästan har en helt ny story. För det är klart att vi blir upprörda om vi får reda på att militär utan någon egentlig anledning går ut och dödar civila.
Vi måste förstå att allt vi läser inte är sanning, och att orden som florerar omkring oss inte alltid beskriver verkligheten. Jag menar inte att vi ska göra revolt mot alla media hus runt omkring i världen, utan att vi bara måste bli mer källkritiska, både du och jag. Lita inte på orden, för ord kan så vilseledande, och kom ihåg att de ord som inte finns med i en artikel ofta kan berätta delar av den andra halvan av historien. För det finns alltid två sidor i en story, men vi möts oftast bara av den ena.
Lyssna till mediernas ord, men kom ihåg att de kan ha fler än en innerbörd.
Ellinor Türkkan
