Låt inte orden flyga iväg
Om vi bortser från alla små barn så tror jag inte att det finns en enda människa på hela Jorden som aldrig har ångrat något den har sagt, eller aldrig tänkt något i stil med ”Det var riktigt korkat av mig att säga sådär”. För visst är det ett ganska vanligt fenomen? Att man öppnar gapet innan man tänker, menar jag.
Själv händer det mig titt som tätt att det hoppar ut en ful groda eller två ur munnen på mig innan jag riktigt hinner tänka efter vilka konsekvenserna kommer att bli. Och tyvärr så är det ju oftast de man älskar mest som faller offer för de där rackarns grodorna.
Jag är ganska säker på att du åtminstone någon gång i livet har upplevt den där känslan av frustration och irritation som kommer smygandes i samma veva som man klampar in i hallen och slänger igen ytterdörren bakom sig efter en lång och krävande skoldag. Fysikprovet man hade stenkoll på gick åt skogen och man stressade till bussen som en galning helt i onödan eftersom att den ändå var 15 minuter sen. Man kommer hem trött och utsliten, och ingenting känns mer lockande än att få slänga sig på soffan och sova ända tills nästa morgon och gärna ännu längre. Och då plötsligt händer det! Det som får den där lilla, ynkliga gnistan inom en att växa och sedan tändas. Mamma kommer hem från affären med helt fel yoghurt i matkassen än den man bad om, och hon förklarar dessutom att hon absolut inte hinner tvätta den där snygga tröjan man hade planerat att ha på sig dagen efter. Grodorna kommer som från ingenstans. Orden börjar liksom flyga hej vilt ur munnen på en innan man hinner tänka en vettig tanke. Och fast man vet att ord både kan såra och missuppfattas rejält så hejdar man dem inte från att ploppa ut.
Själv vet man ju att man egentligen inte alls menar vad man säger när man låter de där fula och otrevliga, i vissa fall t.o.m. elaka, orden flyga ut ur munnen på det där sättet. Men hur ska den stackars sate som precis fått orden kastade över sig kunna veta det? Det är där det stora problemet tar sin plats i bilden. En person kan ju faktiskt inte se in i en annan människas hjärna för att se vad som rör sig där inne, och för att upptäcka att man faktiskt inte menade det man sa? Nej, tyvärr så fungerar inte våra sinnen på det sättet, även om det skulle förebygga en hel del onödiga konflikter och missuppfattningar. Så för att rätta till det hela och få den där oskyldiga stackaren att förstå att man faktiskt ångrar sig förskräckligt mycket, samtidigt som man känner sig extremt dum och illa till mods, så måste man helt enkelt förklara sig. Detta görs även det med ord, men med betydligt mer meningsfulla ord än de man sist använde sig av.
För att knyta ihop detta så vill jag bara säga att det allra bästa vore om ord inte kunde flyga och om fula grodor inte fanns. Då skulle dagens små barn, som ännu inte har särskilt stor koll på vad ånger och allt detta innebär, förhoppningsvis slippa haka på denna trend med att använda ord och tanke i fel ordning. För sagt är sagt, och det är inget man kan ta tillbaka.
Sofia Tarvainen
