I mörkret är orden ingen garanti
Du är ute alldeles ensam. Det är mörkt. Du har precis förlorat ditt hem och ditt jobb. Familjen lämnade dig för en månad sedan. Du har inga pengar och ingenstans att ta vägen. ”Det kommer att gå bra, oroa dig inte” hör du din mammas röst säga inom dig. Du går runt kvarteret ett tag, hittar en parkbänk, lägger dig ner och sluter ögonlocken…
Du vaknar upp. Är någonting annorlunda? Har någonting blivit bättre? Nej! Du lever fortfarande i samma skitna liv som i den föregående dagen. Vad ska du göra?
Förändring kräver också fysiskt agerande. Inte bara att man ignorerar allt och alla och sedan tror att allting kommer att ordna sig av sig självt. Folk på gatan blir inte rika för att de går runt och tigger pengar från folk. Det spelar ingen roll hur länga de än gör det. Det är inte många gånger saker blir bättre om du verkligen inte tar tag i problemen själv och bara lever i illusionen att allting kommer att bli bra tillslut, utan att egentligen göra något.
Vi säger att du är en fotbollsmålvakt. Kommer din prestation under fotbollsmatchen sluta annorlunda bara för att din tränare säger att han eller hon tror på dig träningen innan? Jämför det med om du skulle intala dig själv att ”Fan, nu ska jag göra allt jag kan för att stoppa bollarna från att komma in i mål” vilket ger dig det sista initiativ-orken att köra slut på dig själv vilket gör dig till en bättre målvakt. Ibland räcker bara inte orden till.
Niklas Johansson
